Ja, aha-upplevelser är vad jag haft i massor den senaste tiden. Att man hade nytta av en bra vallhund visste jag ju i teorin men när man i praktiken märker hur otroligt mycket lättare, smidigare och lugnare allt går i djurhanteringen så baxnar man ju nästan ;) Frasse har utvecklats till en underbar medarbetare under vintern. Från att förra året vika undan när en ko/kviga gick mot honom har han fått en pondus och ett stort självförtroende. Det är nu man känner att all tid man lagt på att träna både hunden och sig själv verkligen betalar sig, det har varit värt varenda sekund :) Dessutom har Frasse en suverän attityd, han ger nöten tid att gå undan innan han börjar markera på riktigt... börjar med att rynka på nosen, sedan klappra i luften och bara om det behövs så nyper han till. Och han ger sig inte :D Om det är en ko som inte vill vända om hon t ex går fel väg i lagårn eller smita iväg ute så ger han sig inte, han jobbar järnet!!!!

Vad har vi gjort då, rent praktiskt? Jo, vi har haft ko-släpp. Alltid lika roligt och lika stimmigt. Kossorna var som vanligt överlyckliga. I en halvtimme. Sen stod dom o ville in igen.... Som vanligt ;) Men oftast är det ett gäng kvar som inte är så sugna på att gå in, då skickar man Frasse :) Eftersom det går djur i hagarna runt omkring har jag fått gå med och verkligen visa vilka som ska hämtas (grannen vill nog ha sina stutar kvar i sin hage ;)). Men gud vad det är skönt att slippa springa runt o hämta in eftersläntrarna själv :) Men han underlättar lika mycket inne i lagårn då han både driver på och hindrar kossorna från att stanna upp o fastna vid foderbordet. Och skulle någon ko gå fel så kan man skicka hunden runt på gångarna så vänder han kossan antingen rätt eller så hon går upp mellan några andra kossor där man då ev kan lägga på grimma o leda henne dit hon ska. Det sista blev det idag på morgonen när jag var ensam i lagårn och en ko var på lösen, eftersom bindslet hade gått sönder.

Vi har också haft klövvård, då har Frasse hjälp till att få ut kossorna på ladugårdsplan. Det är inte alltid helt lätt när det står en grön verkstol därute och det är en massa oljud. Men iaf lättare med hund än utan! Sedan stod jag o Frasse o matade fram kossor till pedikyren :) Klövvårdaren tyckte att med en hund som min så var det ju till bra hjälp :D Sen sa han något mindre kul o det var att på en del gårdar är hundarna bara ivägen och ställer till problem :( Då börjar man ju undra lite, varför har man hundar om dom gör jobbet svårare? Och farligare oxå kan man tänka??

Frasse har en ko på plats i kön ;)

Frasse jobbar i fållan

Sedan har vi dessutom släppt ut trettio små kvigor på sjöbetet. Vi har släppt ut dom i två omgångar, i samband med utsläppet har dom frasbrandsvaccinerats och avmaskats. Sen får dom gå en natt i lilla "bebis-hagen" över natten. Att sedan ta ut dom från hagen igen kan vara en riktig pärs men gick nu hur smidigt som helst. Kvigorna är väldigt skeptiska till att gå igenom grinden eftersom det är elstängsel. Det gäller att ge dom tid att verkligen upptäcka att det är ofarligt att gå igenom.

Frasse Långnos i traktorn ;)

Mojje har inte jobbat mycket med nöten och kommer nog inte att göra så mycket praktiskt jobb i sommar tror jag. Men han har varit med och flyttat kvigor mellan hagar, då har han o Frasse (som håller ihop det hela ;)) fått fösa djuren framför sig. Han kan bli lite väl intensiv men gör egentligen inga dumma saker. Han viker inte heller undan utan kan säga ifrån, men han behöver lära sig att anpassa trycket lite o ge djuren lite manöverutrymme. Träna på nöt kommer han att få göra iaf :)

Lite fårträning (men verkligen alldeles för lite) har det blivit men det får bli ett eget inlägg om det :)