2017 har med vissa lysande undantag varit ett år där tankarna snurrat och inget egentligen känts på topp, motivationen har lyst med sin frånvaro vilket märkts på både träning och tävling. Har nog insett att det är dags att det är dags att se över vad jag vill med mitt eget liv och hur jag ska lyckas pussla ihop det. 

Men det har ju som vanligt hänt en del på hundfronten. Börjar med det största och häftigaste. Mellie löpte ju iaf i januari och parades med Gabe, det resulterade i min allra första valpkull som föddes i slutet av mars!! Vilken upplevelse!! Mellie var en exemplarisk mamma till de sex små valparna, de växte och frodades och vid åtta veckor flyttade de till nya fantastiska hem. Alla utom Maia, som stannar i flocken! Jag fick åxå mitt kennelnamn godkänt så alla valparna kan lägga prefixet Keep It Up innan sina namn!!

Wille är för det mesta pigg och glad som pensionär, springer med på promenader och är ganska nöjd. Han är stel i ryggen och bakbenet, ibland mer ibland mindre. Hoppas han kan hänga med många år än!!!

Pep har med sin slarviga och omotiverade matte haft en halvdan säsong. Han tävlade lite nöt och lyckades trots allt ta sig till SM. Sm gick på hemmaplan på Öland men vi gjorde en blek insats även om Pep gjorde ett bra jobb i en svår situation. Matten kunde gjort betydligt bättre för att rädda situationen.... Vi startade även Kvarts SM Får där han gjorde en riktigt fin runda första dagen! Andra dagen var mer åt katastrofhållet så SM kunde vi vinka adjö till ;) Säsongen slutade med två tolfte-platser i Haväng vilket ändå kändes ganska stabilt och iaf i närheten av topp tio och SM-poäng ;) 

Mellie har inte gjort några strålande resultat men har gjort riktigt fina delar på alla tävlingar. Vi ska bara få det att klaffa i alla delar på samma tävling! Hon har en grym djurkänsla vilket gör att hon ibland slår dövörat åt matte plus att vi ofta fastnat i delningarna. Hon är lite lätt envis den lilla loppan :D 

Zting, fina fina Zting, är inte kvar i flocken. Hur underbar och lättränad han än är så klickade vi inte riktigt i hagen, det var några delar som jag saknade helt enkelt. Under våren togs beslutet att hitta en ny familj åt honom. Och jag tror det var ödet, han bor nu i den bästa av familjer/flockar där han får massor av aktivering, träning och uppmärksamhet. 

Maia, valpen som stannade kvar! Hon har stulit mitt hjärta och är nu drygt nio månader. Träning är påbörjad och det ska bli spännande att se vad det blir av henne. Hon gillar att driva, verkar inte ha några problem med att flytta djur.

Fårflocken börjar ta form. Finullstanterna går kvar och skrotar, men köttisblandningarna har fått flytta. Istället har fem små Åsenfår fått flytta hit. Jag är vansinnigt förtjust i dem och det blir nog rasen som kommer att gälla här i mitt lilla hörn av världen. Små, trevliga, livliga, roliga och har varierande ull som passar mig fint och som går att skapa diverse hantverk av!

Det blir inga 5-veckorsbilder efterom jag åkt på en riktigt elak förkylning och varit utslagen hela veckan. Det enda som blir gjort är mata och släppa ut hundar och valpar. Försöker få ut valparna så fort dom vaknar och när de ätit och dom springer duktigt ut på gräset och gör det de ska :) Duktiga bäbisar! Försöker ha kameran med mig när de är ute så det ändå ska bli lite bilder på sötnosarna/terroristerna. 

Maia och Rex smyger på morfar Wille.

Får vi leka med dig?

Nä, det är min pinne!

En måndag med delade jobbpass och trött matte roar sig hundarna på egen tass i trädgården. Mest tack vare Zting som är bra på att sätta fart på resten av flocken :D 

Hajarna cirklar ;)

Och så gick det som det brukar....

Pep tycker övriga är lite pinsamma. En pinne är väl inget att springa för....

Zting - alltid glad!

I valplådan händer massor. På bara några dagar har korvarna blivit små hundar. Ögonen är öppna. Dom morrar och skäller, interagerar och utforskar sin omgivning. Snart dags att utöka bo-ytan!

Överst hane 1 & 2, under sover hane 3

Hane 2 tycker rundstaven är i vägen :)

Hane 2 & Tik 2

Tittut säger hane 4

Hane 2

Puss från ena systern till den andra <3

Tik 1 ger en av bröderna ett nyp i rumpan ;)

Idag var det ledig torsdag med förmiddagspromenad i underbart vårliknande väder. En sån dag man bara njuter och blir glad av! Smolket var väl att Mellie hittade en död orm som skulle smakas på :o På hemvägen tyckte Zting att det var hans tur att smaka. Bara liiite ;) Blääää!!

Efter en sväng till Färjestaden och  "ögonlysning" av matte, dags för linser igen!! Och en snabbis till Borgholm för att hämta ut grindarna till bilen. Japp, fick bli grindar istället för bur till den här gamla bilen. När det blir dags att köpa ny ska jag investera i en riktig bur igen! Sen blev det lite papperspyssel innan dagens skojigaste: träning såklart! Bara med Pep och Zting iofs, men ändå :) Zting nöter höger/vänster/fram/stanna tills han blir yr i mössan, sen avslutade vi med delning (Y) Pep skötte sig finfint när vi nötte grunder :D

Mellie börjar bli lite rundare om magen och jag tycker inte hon behöver jobba nåt med fåren, möjligen hålla undan dem om det skulle behövas. Annars får hon nöja sig med promenader, än så länge springer hon med de andra men snart får hon nog lugna ner sig lite där åxå ;) Men överlag märker man faktiskt att hon gärna ligger inne och tar det lugnt. Hungrigare är hon åxå.

Midjebilden i förra inlägget togs den 18/2, den här idag - fem dagar senare. Och visst ser man en klar skillnad :)

Fem veckor + en dag sedan första parningen. Fyra veckor kvar! 

Nu har vi gått kurs i dagarna två för Karin Söderberg. Känns bra såhär efter tävlingssäsongen att checka av var man står och vad vi ska jobba på över vintern. Och dessutom få en riktig kickstart med Zting!! Kameran låg såklart kvar i bilen hela tiden så bilderna är gamla ;)

Mellie är ju en i grunden ganska okomplicerad tjej som gör det mesta rätt. När det gäller träning så är det delning vi ska träna massor på - tajma ihop oss, Mellie ska komma snabbare in och täcka upp ordentligt. I övrigt är det helt enkelt jag som ska lära mig att köra henne på bästa sätt, och det fick jag bra tips på så det ska vi jobba mycket med!!

Pep ska få backa tillbaka i vinter och träna innerflanker innerflanker innerflanker!! Och gå med djur- lugnt och fint! När vi tittade på grundträningen så såg han fin ut (och jag fick godkänt ;)) så vi utgår från det och nöter på i vinter! I början kommer jag att jobba med hunden ganska nära så kan vi öka avstånden igen om ett par månader. Fick även till Peppen lite verktyg att jobba med som vi inte använt innan som kändes bra (Y) Ska försöka komma ihåg att han var betydligt tightare i vänster än höger, både i flanker och hämt.

Zting fick mest utrymme på kursen eftersom jag ville passa på att få en riktig kickstart. Han har ju varit lite valpig till både kropp och själ fram till nyligen, men nu är han riktigt tänd och på, tål press och korrigering och även fysiskt börjar han bli riktigt vuxen (snart dags att fundera på röntgen). På kursen gjorde vi det klassiska att gå med lina och fösa och växlade med att gå i balans och driva. Alltså, han är riktigt enkel och okomplicerad så långt. Går lugnt o fint och balanserar upp i fösningen. Tempoväxlar och flankar fint i drivningen. Han är snävare i vänster. Höger går han klockrent. Och eftersom det såg så bra ut började vi även lägga på kommandon. Det vi behöver träna mest på just nu är fösningen och få till kommandot framåt att sitta ordentligt. Sen är det bara att köra på!! :D

Wille får ju göra ingenting, bara vara med o titta på. Tror iofs att jag tycker det är jobbigare än han gör. Wille är ändå pigg o glad o slappnar av fint både hemma och i bilen under tiden andra tränar.

Tack Anja som fixar med kursen! Och tack alla andra som var med på kursen och gjorde den så himla trevlig!! Och tack till bästa instruktören!!

Helt fantastiskt väder har det varit idag, när solen strålar från klarblå himmel vad gör det då om det är lite kyligt? Och när man har ett jobb där man kan planera inne och utejobb nästan som man vill så är det ju perfekt :) I em sa jag trevlig helg till kossorna och gick hem. Hemma runt halv fyra, åt lite, tog en härlig promenad med kameran som bihang.

Långa ben vs korta ben ;)

Wille hittade en liten smidig pinne :)

Zting hittade en som iofs var kort men typ lika osmidig ;)

Full fart :D

Zting

Mellie

Finaste Wille med solen i ögonen ;)

Inte en hund på den här bilden :)

Full fart igen :)

Pep <3

Sötaste Zting! Vadå inte manlig? ;)

Tjohooo!

Efter en kopp kaffe så hann jag även med varsitt vallningspass med Pep o Mellie innan mörkret. Det går verkligen mot ljusare tider nu :D Pep fick öva på att TÄNKA - inte bara låta benen jobba ;) Mellie jobbade på vänsterflanker och på att dela. Hyfsat nöjd efteråt (Y) Det var inte riktigt så mörkt som det ser ut, men mobilen är inte direkt optimal att fota med :)

Och nu är det kväll och fredagsmys :)

Tänkte jag skulle försöka formulera lite planer och mål för 2016 i text. Om inte annat för att se hur mycket jag kommer avvika från mina planer ;)

Wille får det ju då deprimerande lugnt o skönt. Försöka fortsätta att rehaba och hålla honom i form så gott det går. Aktivera honom utan att det leder till stelhet o hälta. Japp, deprimerande är bara förnamnet! Nåja, han är ju iaf i övrigt pigg o glad. Och mysigare hund får man ju leta efter :)

Pep ska ju tävla! Frågan är om vi bara ska hålla oss till får i år eller hur det blir. I vilket fall så blir det störst fokus på det. Hade ju gärna fegat lite och mjukstartat med någon Ik1:a men har man varit med i en SM-final (även om det är på nöt) så känns det inte riktigt juste, så vi kör IK2 så det ryker. Hepp hepp! Han har ju sina tre SM(får)-poäng men jag tänker inte sätta som mål att vi ska ta oss till Kvarts SM, utan målet är att göra rundor som känns bra för oss. Jobba med tempo och attityd, och för min del att lita lite mer på honom i vissa lägen.

Mellie däremot kommer nog att få starta IK1 några gånger i år, men planen är att hon ska debutera IK2. Sen får vi se hur det går, hon borde nog kunna klara det tror jag. Det är nog i första hand längden i hämten hon behöver få känna på några gånger till innan vi tar steget dit. Även för hennes del blir det fokus på får i år, möjligen att det blir någon start på nån nöttävling i närheten.

Och eftersom jag nu har en tik och jag tycker att hon är riktigt bra (även om hon inte alltid gör som jag tänkt ;)) så finns ju tankarna på att ev ta valpar efter henne någon gång. Men det är ett väldigt stort eventuellt, det känns lite skrämmande att ta en valpkull :o

Och så är det ju lilla Zting också, som inte är så liten längre. Drygt fem månader nu. Vid fyra och en halv var han i fatt Mellie på 12 kg, nu är han både högre och tyngre :) Pigg, glad, trevlig, lättsam och även om han känns envis emellanåt så är han inte den värsta valpen jag haft vad gäller det ;) Inte heller har han tuggat sönder alltför mycket, det är jag tacksam för!! Tänd är han och har fått gå ett par gånger i fållan, bara några korta stunder. Och balansen finns där, tillsammans med en hel del attityd :) Men när han är färdig att börja träna ordentligt kommer den lilla hagen att vara färdigstängslad och klar. Typ femton meter från huset - perfekt :D

Däremot borde jag väl ta mig i kragen och träna vardagslydnad med den lilla hunden. Tänk att det är så svårt att hitta den motivationen?

Förutom tävlingsplanerna för Pep o Mellie så blir det väl en del nötjobb i sommar utomhus. Så även om de inte tävlar så mycket nöt i år så blir det förhoppningsvis en hel del nötvallning :)

Nej, det höll inte i sig för Wille. Ännu ett bakslag efter att han känts ganska fin igen. Stel o halt. Så nu är det tunga beslutet taget - Wille blir pensionär. Endast 5 år gammal. Det känns för jävligt helt enkelt. Visst, han lever. Han kan förhoppningsvis få ett hyfsat liv ändå. Men det svider och jag är bara så ledsen över det här. 

Skadan i korsryggen är som den är. Förslitningen i höger bakknä är som den är. Det är skit. Men det är som det är. Ännu ett besök hos veterinären avgjorde saken. Det är inte rättvist mot Wille att fortsätta envisas med att han ska bli frisk. Som om det var ett val. Det är dags att sätta punkt.

Jag är glad att jag har två fina Wille-avkommor i flocken. Och jag är glad att det finns ett helt gäng fina Wille-avkommor därute i landet som visar så fina egenskaper!

Min fina vän