Jag hade ju redan förra året en dålig magkänsla vad gällde Pep, men eftersom jag själv var oengagerad och omotiverad på tävlingar och även på träning viftade jag bort det med att jag var så kass. I år har det ju inte blivit mycket tävlande eller tränande heller. Första nöttävlingen var ju hyfsad men sedan har det gått utför. De sista två starterna betedde han sig som en galen unghund, på ett sätt som han inte gjorde ens när han var en galen unghund. Även om han alltid varit het och snabb har han alltid varit lydig och lyssnat. Nu. Inte alls.

Jag var ju superarg och ledsen efter sista tävlingen men tänkte ganska snart att jag måste kolla så det inte ligger något annat bakom. Särskilt som han även hemma på korta avstånd verkade helt väck ibland, bl a tar han ofta fel på höger/vänster. Det har alltid varit klockrent innan.

Bokade in en tid hos veterinären och det visade sig att han smärtar långt fram i ryggen och att reflexerna i båda bakbenen (tassar och patella) är rejält nedsatta. Detta tyder ju på nerver som är kläm nånstans. Men var? Han är nu magnetröntgas längs hela ryggen och det visade ingenting så inget diskbråck vilket väl var vad dom starkt misstänkte. Han är åxå testad för borrelia och anaplasma, det visade heller inget. Väldigt skönt att kunna utesluta dessa saker! Men man blir ju inte klokare.

Nu har han fått vila från vallningen ganska mycket, bara fått några små pass för att känna av lite. Med lite tur kanske det räcker med mycket vila.

2017 har med vissa lysande undantag varit ett år där tankarna snurrat och inget egentligen känts på topp, motivationen har lyst med sin frånvaro vilket märkts på både träning och tävling. Har nog insett att det är dags att det är dags att se över vad jag vill med mitt eget liv och hur jag ska lyckas pussla ihop det. 

Men det har ju som vanligt hänt en del på hundfronten. Börjar med det största och häftigaste. Mellie löpte ju iaf i januari och parades med Gabe, det resulterade i min allra första valpkull som föddes i slutet av mars!! Vilken upplevelse!! Mellie var en exemplarisk mamma till de sex små valparna, de växte och frodades och vid åtta veckor flyttade de till nya fantastiska hem. Alla utom Maia, som stannar i flocken! Jag fick åxå mitt kennelnamn godkänt så alla valparna kan lägga prefixet Keep It Up innan sina namn!!

Wille är för det mesta pigg och glad som pensionär, springer med på promenader och är ganska nöjd. Han är stel i ryggen och bakbenet, ibland mer ibland mindre. Hoppas han kan hänga med många år än!!!

Pep har med sin slarviga och omotiverade matte haft en halvdan säsong. Han tävlade lite nöt och lyckades trots allt ta sig till SM. Sm gick på hemmaplan på Öland men vi gjorde en blek insats även om Pep gjorde ett bra jobb i en svår situation. Matten kunde gjort betydligt bättre för att rädda situationen.... Vi startade även Kvarts SM Får där han gjorde en riktigt fin runda första dagen! Andra dagen var mer åt katastrofhållet så SM kunde vi vinka adjö till ;) Säsongen slutade med två tolfte-platser i Haväng vilket ändå kändes ganska stabilt och iaf i närheten av topp tio och SM-poäng ;) 

Mellie har inte gjort några strålande resultat men har gjort riktigt fina delar på alla tävlingar. Vi ska bara få det att klaffa i alla delar på samma tävling! Hon har en grym djurkänsla vilket gör att hon ibland slår dövörat åt matte plus att vi ofta fastnat i delningarna. Hon är lite lätt envis den lilla loppan :D 

Zting, fina fina Zting, är inte kvar i flocken. Hur underbar och lättränad han än är så klickade vi inte riktigt i hagen, det var några delar som jag saknade helt enkelt. Under våren togs beslutet att hitta en ny familj åt honom. Och jag tror det var ödet, han bor nu i den bästa av familjer/flockar där han får massor av aktivering, träning och uppmärksamhet. 

Maia, valpen som stannade kvar! Hon har stulit mitt hjärta och är nu drygt nio månader. Träning är påbörjad och det ska bli spännande att se vad det blir av henne. Hon gillar att driva, verkar inte ha några problem med att flytta djur.

Fårflocken börjar ta form. Finullstanterna går kvar och skrotar, men köttisblandningarna har fått flytta. Istället har fem små Åsenfår fått flytta hit. Jag är vansinnigt förtjust i dem och det blir nog rasen som kommer att gälla här i mitt lilla hörn av världen. Små, trevliga, livliga, roliga och har varierande ull som passar mig fint och som går att skapa diverse hantverk av!

Erika som har Mellies kullbror Sepp var och tog fina bilder på valparna igår. Hon var även snäll nog att introducera Zting i nose work, han verkade fattakonceptet snabbt. Återstår att se om matten fattat lika lätt. Just nu är all aktivering uppskattad av hundarna eftersom förkylningen blev till akut bronkit och hostar är allt jag gör. Särskilt om nätterna. Annars är det ganska intressant att lyssna på alla pipljud luftstrupen kan åstakomma.... eller not!! Nu vill jag bli pigg o frisk och kunna njuta av våren! Men sjukskriven t o m onsdag. Blä för det!! :(

Nåja valpar och bilder piggar upp lite:

Sirius

Rex

Pep peppar kamphunden Oden ;)

Mick

Maia

Lyran

Lyran, Oden o Pep

Killarna tycker fortfarande valparna är läskiga små monster. Såhär trött blir Zting när de små härjat runt ;)

Men inte tröttare än att han kan retas med Pep. Några sekunder innan den oskyldiga looken påden här bilden satt han och slog Pep i huvudet med tassen :D

En måndag med delade jobbpass och trött matte roar sig hundarna på egen tass i trädgården. Mest tack vare Zting som är bra på att sätta fart på resten av flocken :D 

Hajarna cirklar ;)

Och så gick det som det brukar....

Pep tycker övriga är lite pinsamma. En pinne är väl inget att springa för....

Zting - alltid glad!

I valplådan händer massor. På bara några dagar har korvarna blivit små hundar. Ögonen är öppna. Dom morrar och skäller, interagerar och utforskar sin omgivning. Snart dags att utöka bo-ytan!

Överst hane 1 & 2, under sover hane 3

Hane 2 tycker rundstaven är i vägen :)

Hane 2 & Tik 2

Tittut säger hane 4

Hane 2

Puss från ena systern till den andra <3

Tik 1 ger en av bröderna ett nyp i rumpan ;)

Sex och en halv vecka sedan första parning. Två och en halv vecka kvar. Himmel så fort det går! Idag tyckte jag att jag kände lite fladder i magen men det kan ha varit inbillning och önsketänkande ;) Även om hon inte är jättestor så har hon en rejäl mage, iaf jämfört med hur hon brukar vara! Tänker att det nog kan stämma med 4-5 valpar. Kan vara ganska lagom! Nåja, bara det går bra med valpning och alla är pigga och friska så är jag nöjd! 

Taget i onsdags, 6 veckor dräktig.

Idag fick iaf Pep och Zting träna lite ordentligt när vi åkte till Bläsinge. Pep gjorde sitt bästa pass på länge - fin känsla, flanker, avstånd.... Zting hittade en växel till och var zuperzkoj att köra! Han fick även testa längre utgångar (ca150 m), det var svårt tyckte han men till slut gick det ganska bra. Han kan nog bli bra när han blir klar!! Kändes som ett givande pass med båda hundarna idag! 

Idag var det ledig torsdag med förmiddagspromenad i underbart vårliknande väder. En sån dag man bara njuter och blir glad av! Smolket var väl att Mellie hittade en död orm som skulle smakas på :o På hemvägen tyckte Zting att det var hans tur att smaka. Bara liiite ;) Blääää!!

Efter en sväng till Färjestaden och  "ögonlysning" av matte, dags för linser igen!! Och en snabbis till Borgholm för att hämta ut grindarna till bilen. Japp, fick bli grindar istället för bur till den här gamla bilen. När det blir dags att köpa ny ska jag investera i en riktig bur igen! Sen blev det lite papperspyssel innan dagens skojigaste: träning såklart! Bara med Pep och Zting iofs, men ändå :) Zting nöter höger/vänster/fram/stanna tills han blir yr i mössan, sen avslutade vi med delning (Y) Pep skötte sig finfint när vi nötte grunder :D

Mellie börjar bli lite rundare om magen och jag tycker inte hon behöver jobba nåt med fåren, möjligen hålla undan dem om det skulle behövas. Annars får hon nöja sig med promenader, än så länge springer hon med de andra men snart får hon nog lugna ner sig lite där åxå ;) Men överlag märker man faktiskt att hon gärna ligger inne och tar det lugnt. Hungrigare är hon åxå.

Midjebilden i förra inlägget togs den 18/2, den här idag - fem dagar senare. Och visst ser man en klar skillnad :)

Fem veckor + en dag sedan första parningen. Fyra veckor kvar! 

Nu har vi gått kurs i dagarna två för Karin Söderberg. Känns bra såhär efter tävlingssäsongen att checka av var man står och vad vi ska jobba på över vintern. Och dessutom få en riktig kickstart med Zting!! Kameran låg såklart kvar i bilen hela tiden så bilderna är gamla ;)

Mellie är ju en i grunden ganska okomplicerad tjej som gör det mesta rätt. När det gäller träning så är det delning vi ska träna massor på - tajma ihop oss, Mellie ska komma snabbare in och täcka upp ordentligt. I övrigt är det helt enkelt jag som ska lära mig att köra henne på bästa sätt, och det fick jag bra tips på så det ska vi jobba mycket med!!

Pep ska få backa tillbaka i vinter och träna innerflanker innerflanker innerflanker!! Och gå med djur- lugnt och fint! När vi tittade på grundträningen så såg han fin ut (och jag fick godkänt ;)) så vi utgår från det och nöter på i vinter! I början kommer jag att jobba med hunden ganska nära så kan vi öka avstånden igen om ett par månader. Fick även till Peppen lite verktyg att jobba med som vi inte använt innan som kändes bra (Y) Ska försöka komma ihåg att han var betydligt tightare i vänster än höger, både i flanker och hämt.

Zting fick mest utrymme på kursen eftersom jag ville passa på att få en riktig kickstart. Han har ju varit lite valpig till både kropp och själ fram till nyligen, men nu är han riktigt tänd och på, tål press och korrigering och även fysiskt börjar han bli riktigt vuxen (snart dags att fundera på röntgen). På kursen gjorde vi det klassiska att gå med lina och fösa och växlade med att gå i balans och driva. Alltså, han är riktigt enkel och okomplicerad så långt. Går lugnt o fint och balanserar upp i fösningen. Tempoväxlar och flankar fint i drivningen. Han är snävare i vänster. Höger går han klockrent. Och eftersom det såg så bra ut började vi även lägga på kommandon. Det vi behöver träna mest på just nu är fösningen och få till kommandot framåt att sitta ordentligt. Sen är det bara att köra på!! :D

Wille får ju göra ingenting, bara vara med o titta på. Tror iofs att jag tycker det är jobbigare än han gör. Wille är ändå pigg o glad o slappnar av fint både hemma och i bilen under tiden andra tränar.

Tack Anja som fixar med kursen! Och tack alla andra som var med på kursen och gjorde den så himla trevlig!! Och tack till bästa instruktören!!