Nu har äntligen provsvaren kommit och dom var lika hemska som väntat: elakartat lymfom, lymfkörtelcancer. Prognosen är dyster, inte minst med tanke på att han redan haft minst två krampanfall (misstänker att han haft åtminstone ett till nattetid). Visst finns möjlighet till cellgifter och strålbehandling, men som det ser ut så skulle det vara mer för min skull och inte för Frasses bästa. Just nu är han riktigt pigg, inte så dimmig och "full" som första veckorna av medicineringen. Han kan ha så kort tid som en månad kvar, och den tiden ska han få tillbringa så vanligt som möjligt  hemma, på jobbet och hos fåren även om han inte kan göra något arbete så får han vara med.

Just nu har han dessutom en inflammation i en lymfkörtel på halsen, eller snarare så är det väl det lilla sticksåret som är inflammerat och har blivit varigt och dant. Så nu ska det hållas rent och förhoppningsvis läka ihop snabbt, sen kan han få cortison som ska ta ner svullnaden. Cortisonet motverkar läkningen om jag fattar rätt och i den här värmen vill man verkligen att det ska läka så fort som möjligt!

Till helgen är det nötcup, massor med pyssel innan, start med Wille (som inte får någon som helst träning innan) och tja.... jag vill bara att helgen ska vara över så det blir lugn o ro. Helst hade jag skippat cupen helt o hållet och bara fokuserat på Frasse!

Finaste arbetskamraten  Tittar på filmen och tårarna rinner....